Under helgen fick jag en briljant idé och det var att jag skulle rida med Harry som handhäst för att bygga upp hans styrka och kondition. Så här i efterhand var jag anigen naiv då min förhoppning var att det skulle gå att rida i både skritt, trav och kanske galopp redan första gången. För hur svårt kan det vara?

 

Vi höll till på ovalbanan och i paddocken eftersom de är inhägnade och ingen häst skulle kunna smita. Harry tyckte det var himla roligt att få följa med de stora hästarna och försökte ge Tore små tjuvnyp lite då och då fast det är han som är ledaren i flocken. Det tog en liten stund innan vi fick ordning på saker och ting och Harry hittade en bekväm plats att gå på. I början ville han gärna gå lite för långt bakom vilket resulterade att jag hela tiden fick dra i tyglarna och mana på honom. 

 

Eftersom jag hade väldigt höga förhoppningar på träningspasset var jag inte jättenöjd med hur det gick. Men om det är något som är viktigt med unghästar (och hästar överlag) så är det att inte stressa fram något och ta det i deras tempo. Så egentligen gick det ju hur bra som helst. Både hästarna lyssnade på mig och Harry gick som handhäst på båda sidorna. Efter ett tag gick han dessutom rätt placerad med utan att jag höll något i tyglarna.