Igår tog jag med mig tömmarna till paddocken. Harry brydde sig inte ett dugg när jag trädde dem genom gjorden och lät dem nudda hans rumpa, så jag körde på. Ibland undrar jag nästan om någon lånar min häst och tränar honom i smyg. Haha. Han blir inte längre spänd av nya saker och han trampade på jättebra och stannade när jag bad honom.

När det kom till att svänga blev han dock lite förvirrad och det var extra svårt att förstå vänster tygel. Men bara jag var tydlig och berömde mycket så gjorde han rätt.

Jag har dock funderat lite över mina framåtdrivande hjälper. Eftersom han inte har så mycket driv själv måste jag hela tiden påminna och övertyga honom att gå framåt. Speciellt när det handlar om traven. Därför måste jag nog bli lite mer konsekvent och tydligare när jag vill att han ska gå framåt/öka. Så jag inte behöver tjata 10 gånger för att få en reaktion. Jag vill ju ha en känslig och alert häst! Jag tror dock och hoppas att framåtbjudningen kommer bli bättre när han blir äldre och mer säker.