Nu har hovslagaren varit här och Harrys hålväggar såg fina ut. Himla skönt! Han fick alltså för första gången skor på sina fötter. Själva skoningen gick jättebra, och Harry verkade inte särskilt bekymrad över att det hamrades och spikades i hovarna på honom. När allt var klart traskade vi ut i hagen och jag tyckte redan att han gick lite bättre och inte lika försiktigt som han gjort under veckan. 

 

Det blev inte heller några klackar på skorna eftersom hovlagaren inte tyckte att det behövdes, han tror att hovarna kommer rätta till sig om man skor honom ganska kort med lite färre veckors mellanrum. Han tyckte dessutom att en klack bara skulle öka risken för att Harry skulle lyckas trampa av sig skorna.