Veckans planering
Jag har funderat en del över hur jag ska lägga upp inridningen av Harry. För några veckor sedan beslutade jag mig för att träna honom i fyra veckor och sedan låta honom vila i fyra veckor. Förhoppningen var att kunna tömköra honom och hinna öva lite på att ha sadel på sig innan den här perioden var slut. Detta för att han ska vara redo för att tränas med lite mer med fokus på ridning i nästa period. Målet är alltså att jag ska ha suttit på honom inom två månader, men det beror helt på hur bra han svarar på träningen. Jag vill inte stressa fram något.
Idag är det en vecka kvar tills det är dags för vila. För tillfället har han blivit tömkörd (med sadel på idag) så han ligger alltså väldigt bra till i planeringen.
Denna veckan vill jag hinna med två tömkörningspass till och ett pass där jag går bredvid och styr med tyglarna. Jag ska också försöka ha sadeln på under dessa pass för att han ska bli van med den. Än så länge har jag haft den utan stigbyglar, så eventuellt kommer jag ta på dem beroende på hur allt går.
Tömkörning 2
Som jag nämnde tidigare tömkörde jag Harry för andra gången igår. Jag utmanade ödet lite och började direkt utanför stalldörren. Det gick väldigt vingligt fram och tillbaka och Harry visste inte riktigt vad som förväntades av honom. Efter ett par meter gick det dock bättre och han skrittade med bra tempo ner mot paddocken. Jag både började och slutade träningen med ett par varv på ovalbanan och idag var han för en gångs skull pigg och glad!
Han lyssnade jättebra på stanna och svänga, men hade precis som förra gången lite svårare att förstå vänster tygel. Det gick dock bättre när jag tog ett stadigt tag i tömmen och var noga med att ge eftergift först när han tog ett steg åt rätt håll. Jag var också mycket tydligare med mina framåtdrivande hjälper och såg till att han reagerade när jag bad honom om det. Han blev lite överrumplad ett par gånger och satte sig på rumpan, men sen lyssnade han jättebra och fint.
Liten uppdatering
Nu har det varit lite väl tyst här i ett par dagar, men det har hänt rätt mycket i mitt liv. Harry fick vila både i torsdags och fredags för i fredags fick jag låna en häst i stallet att rida på. Jag och Carro gav oss ut på en mysig hösttur i det fina vädret. Vi försökte utforska lite nya vägar och det gick väl sådär. Det är mycket vägar som man kan rida en bit på, men som inte leder någonstans (förutom till hus typ) vilket gör att man får vända mycket. Men hästarna var pigga och glada och vi fick i alla fall en tölt- och en galoppsträcka!
Jag har dessutom sålt min bil som tyvärr gick helsönder i augusti i år. I skrivande stund står den på ett flak med sikte på Norge och en förvandling till folkrace bil. Känns lite sentimentalt, för jag har trots allt gillat bilen ganska mycket. Men nu slipper den i alla fall att skrotas!
Sedan till det stora. Jag har köpt en ny bil!!! Eller egentligen är det pappa som både köpt och kollat på den, men tanken är att jag och David ska köpa den av honom när den kommer upp till Karlstad i början av november. Hoppas på lite mer tur med denna än med min förra bil som gick sönder var tredje månad ungefär.
Så nu vet ni lite av vad jag har sysslat med istället för att blogga. Igår tömkörde jag även Harry igen och allt gick toppen, mer om det får ni läsa i ett senare inlägg.
Höstpromenad
Jag blir då aldrig nöjd! Bara för allt går så bra och Harry sköter sig exemplariskt blir jag orolig för att han inte mår bra, att han är för snäll. Men idag på promenaden fick jag en tankeställare och det är nog dags att sluta noja så himla mycket! Solen strålade och vädret var underbart. Tillräckligt varmt för att jag skulle bli lite varm och svettig. Harry var pigg och blev mer och mer pigg ju längre vi gick. När vi skulle trava var jag extra tydlig och jädrar vilken fart det blev på honom. Han skötte sig inte heller prefekt längre då han då och då visade tendenser till att springa om mig och preja ut mig i skogen. Vilket jag såklart inte heller var nöjd över hehe. Men promenaden gick bra, och han valde trav av sig själv och gick med spetsade öron, så jag får helt enkelt vara nöjd!
När vi kom tillbaka till stallet smet jag in i sadelkammaren och hämtade sadeln. Idag var första gången jag spände fast den med gjorden och det var jättespännande tyckte Harry som testade om spännena på gjorden gick att äta. Vi avslutade med att masa oss runt stallet ett varv. Harry verkade tycka det var onödigt att gå ännu mer nu när han redan varit så duktig, men sadeln brydde han sig inte alls om!
Harry som ettåring!
Tömkörning
Igår tog jag med mig tömmarna till paddocken. Harry brydde sig inte ett dugg när jag trädde dem genom gjorden och lät dem nudda hans rumpa, så jag körde på. Ibland undrar jag nästan om någon lånar min häst och tränar honom i smyg. Haha. Han blir inte längre spänd av nya saker och han trampade på jättebra och stannade när jag bad honom.
När det kom till att svänga blev han dock lite förvirrad och det var extra svårt att förstå vänster tygel. Men bara jag var tydlig och berömde mycket så gjorde han rätt.
Jag har dock funderat lite över mina framåtdrivande hjälper. Eftersom han inte har så mycket driv själv måste jag hela tiden påminna och övertyga honom att gå framåt. Speciellt när det handlar om traven. Därför måste jag nog bli lite mer konsekvent och tydligare när jag vill att han ska gå framåt/öka. Så jag inte behöver tjata 10 gånger för att få en reaktion. Jag vill ju ha en känslig och alert häst! Jag tror dock och hoppas att framåtbjudningen kommer bli bättre när han blir äldre och mer säker.
Lördagen
I lördags fick jag och Harry finbesök från Trollhättan och Linköping. Mamma, pappa, Lena och hennes Per var ute och hälsade på oss, så att jag skulle få visa upp hur duktig Harry är. Och hur mycket han har lärt sig på den korta tiden han har bott i Karlstad.
Vi höll till i paddocken och tränade som vanligt på att jag gick bredvid och styrde med tyglarna. Det gick hur bra som helst och Harry lyssnar jättebra på mig, så idag har jag faktiskt tagit det ett steg längre och tömkört honom. Men mer om det får ni veta imorgon då Harry återigen ska vila. Viktigt för bebishästar att få vila hjärnan ofta!
Vacker väder
Idag följde jag och Harry med Hekla och Carro på en skrittur. Vi utforskade vägarna kring stallet och jag som inte är särskilt bortskämt hemifrån, särskilt inte sen jag har ridit på samma vägar i 9 år, blev positivt överraskad. Det är så fin skog och vi hittade lite grusvägar. Visserligen var det rätt blött i marken men inte alls upptrampat, så där lär jag gå fler gånger.
Harry skötte sig jättebra och var pigg och glad hela tiden. I slutet av sträckan fick vi gå en ganska bra bit längs vägen och trots att vi mötte både bilar och bilar med släp brydde han sig inte nämnvärt. Dock var han ganska trött vid det laget så det hjälpte nog till. Jag har som mål att försöka komma ut på två sådana här turer i veckan. Dels för att han ska få komma ut och se annat, men även för att han ska få bygga lite muskler.
Träning i paddocken
Idag åkte jag och Carro ut till stallet på förmiddagen. Himlen var grå och det hade regnat hela morgonen, men väl ute i stallet sprack det upp och blev strålande sol. Och skitvarmt!
Jag tränade i alla fall Harry i paddocken vilket är typ tredje eller fjärde gången någonsin och Harry skötte sig så bra att man kan tro att han inte gjort något annat i hela sitt liv. Han kunde svänga för tyglarna och göra halt oavsett var på ridbanan vi var och oavsett vilken sida jag stod på. Efter en stund kom Carro och Hekla in på banan. Då blev han självklart lite ofokuserad, men gjorde ändå allt jag bad honom om. Idag var han dock lite loj, Vet inte om det berodde på att det var varmt eller om han helt enkelt var uttråkad.
Bild från April 2011
Härliga höst
Idag visade sig hösten från sin vackra sida med strålande sol och värme. Eftersom jag de senaste dagarna har tränat Harry i paddocken ville jag ta ut honom på en promenad så att han skulle få lite omväxling. Det blev en rejäl promenad och Harry gick med spetsade öron hela tiden, bortsett från en bit i mitten då han nog hade tröttnat och blev lite loj.
På grusvägen hem sprang jag bredvid och fick honom att trava, och det var rejäla kliv jag fick se med mycket sväv. Han höll ett bra tempo hela tiden, stannade när jag bad honom men sprang med spetsade öron hela tiden. Jag som sprang i gummistövlar tyckte dock att det var lite jobbigare. Hehe. Han ruskade även busigt på huvudet, vilket var kul då jag tidigare fått tvinga honom när han ska välja en annan gångart än skritt. Skorna gör mycket!
Lunchdags
För varje dag som går blir Harry mer och mer välkommen i hagen. Han får än så länge sin mat en bit bort från resten, men kan som ni se på bilen ovan åtminstonde dela hög och ändå få äta. Jag har även börjat ta av täcket så smått då det regnat så mycket och jag inte vill att han ska bli våt och kall. Än så länge har det fungerat bra och han har inte fått några nya sår av exemet!
Promenad i skogen
Nu när Harry äntligen har fått skor kan jag börja träna honom så smått. Idag tog jag på honom longergjorden, träns och repgrimma och följde med Carro ett varv på slingan medan hon skrittade fram. Det gick hur bra som helst.
Idag var första gången jag styrde honom endast med hjälp av tyglarna och vi gick dessutom bakom ett tjusigt sto, så det var som upplagt för krångel. Harry skötte sig (som vanligt) exemplariskt. Gjorde halt när jag bad honom och skrittade så fint bredvid mig. Efter halva rundan bytte jag sida för att han ska vänja sig med att ha mig på båda sidorna.
Nu har Harry fått skor.
Nu har hovslagaren varit här och Harrys hålväggar såg fina ut. Himla skönt! Han fick alltså för första gången skor på sina fötter. Själva skoningen gick jättebra, och Harry verkade inte särskilt bekymrad över att det hamrades och spikades i hovarna på honom. När allt var klart traskade vi ut i hagen och jag tyckte redan att han gick lite bättre och inte lika försiktigt som han gjort under veckan.
Det blev inte heller några klackar på skorna eftersom hovlagaren inte tyckte att det behövdes, han tror att hovarna kommer rätta till sig om man skor honom ganska kort med lite färre veckors mellanrum. Han tyckte dessutom att en klack bara skulle öka risken för att Harry skulle lyckas trampa av sig skorna.
Imorgon kommer hovslagaren!
Nu har jag äntligen fått kontakt med min hovslagare så han ska komma imorgon och kolla på Harrys hovar. Förhoppningsvis får han skor på framfötterna, men det är inte helt hundra då han har hålvägg på alla hovar.
Harry har haft lite problem med sina hovar eftersom han har haft dålig vinkel på dem, i kombination med långt avstånd mellan kota och hov. Eventuellt behöver han därför en specialskoning med "klack" i trakterna för att rätta till vinkeln. Min hovslagare har därför beställt bilder på Harrys hovar så han vet vad han ska förhålla sig till. Himla bra att man kan få sådan hjälp!
Idag fick jag dessutom höra att när hästarna släpptes ihop blev Harry återigen jagad, men den här gången sa hästen han har stått tillsammans med sen i lördags ifrån! Det är dessutom lite lugnare även om han fortfarande blir jagad då och då. Jag har placerat en vattenhink en bit bort i hagen, men den har han inte rört så förmodligen får han i alla fall komma fram till vattnet och dricka.
Här på bilden ser ni Harrys framhovar. Som ni kan se är dom ganska låga i trakterna och lite rundade(?) där. De har dock rättat till sig en hel del under sommaren då han blivit verkad lite mer regelbundet. Tidigare var de mycket längre och plattare.
Stackars lilla Harry
Eftersom det har varit relativt lugnt i hagen har Harry blivit ihopsläppt med resten av flocken idag. Flockledaren var mycket missnöjd över att ha varit förvisad i ett par dagar och så fort han fick chansen satte han den nya inkräktaren på plats. Det blev en himla massa spring och bett tills båda hästarna stod i varsin ände av hagen och andades så att hela kroppen skälvde. Harry blev jagad och sprang så fort benen bar honom, och då och då sparkade han ut i protest mot att den andra hästen aldrig gav upp.
Jag är lite orolig över att Harry ska få ont i fötterna eftersom han redan är ömfotad och de springer så mycket. Två av hagkamraterna har redan tappat varsin sko. Det är dock skönt att det endast är en av dem som jagar honom, för då får han också vila när den andra inte orkar mer. Det är dessutom (vad jag har sett) inga sparkar rumpa mot rumpa, vilket är skönt då den andra har skor.
Tack vare att Harry är uppvuxen i flock är han himla duktig och kan hagreglerna väl. Han håller sig hela tiden undan ledaren samtidigt som han är nyfiken och ständigt testar om han blivit accepterad, så förhoppningsvis ska det inte ta alldeles för lång tid innan det blir lugnt i hagen.
Välkommen till Karlstad!
Dagen började tidigt, men tack vare att jag för en gångs skull gjort i ordning allt i god tid blev det inte stressigt. Harry blev lite stressad i stallet men jag lyckades få på honom transportskydden och han gick på transporten på första försöket. Väl inne blev han återigen lite stressad men så fort vi började rulla lugnade han ner sig. Resan gick bra och Harry skötte sig exemplariskt.
Väl framme vid stallet backade han ur transporten knappt svettig efter en 2,5 timmars lång resa. På stallplanen blev vi mötta av några andra inackorderingar och stallägarna och alla beundrade min lilla prins. Vi släppte ut honom i hagen tillsammans med en av de tre andra hästarna han ska gå i flock med och det gick bra bortsett från att han blev lite jagad.
Han var dessutom väldigt ömfotad och behöver få skor så fort som möjligt då de har dränerat hagen med grovkornigt grus.
Duktig häst
Igår när jag skulle lasta Harry var jag beredd på det värsta med handskar, hjälm och spö. Men den min duktiga lilla häst traskade rätt på transporten och verkade inte alls stressad, eller visade några tendenser på att bråka som igår. Vi avslutade med att åka en sväng och det gick minst lika bra det, så nu är han nog så redo han kan bli inför lördag. Håll alla tummar och tår ni har för att allt går bra!
Om ni undrar varför jag lasttränar Harry nu, precis innan vi ska ta honom till Karlstad, så beror det på att han alltid tidigare har åkt transport lös. Eftersom han aldrig har varit fastbunden, varken i transporten eller stallet ville jag lära honom att först vara fastbunden i stallet och sedan i transporten för att se hur han reagerar. Därför har jag haft lite ont om tid att träna honom på att åka transport fastbunden som en "riktigt häst".
Vilja
Så här ett par timmar senare kan jag se med lite perspektiv på det som hände igår. På ett sätt är jag trots allt glad att han visade lite vilja (så länge den är hanterbar..) eftersom jag får för mig att det gynnar ridningen, speciellt om man har som mål att i framtiden tävla.
Just nu är jag alltså återigen ruskigt taggad på att få börja träna busfröt. Mitt mål är helt klart att få lika bra kontakt med honom som jag och Heidur har.
Ej överens
Igår hade jag och Harry vår första fight. Förmodligen var det en kombination av transporten och att han blev lämnad ensam när de två andra hästarna fick komma ut på en ridtur. I vilket fall som helst har Harry alltid varit väldigt cool, lugn och snäll. När jag har introducerat nya saker för honom händer det att han blir stressad, spänner sig och letar efter en flyktväg, men så som han betedde sig igår har han aldrig gjort tidigare. Därför blev det lite svårt för mig att veta hur jag skulle förhålla mig till det.
Det som hände var i alla fall att han testade mig genom att stegra, försöka slita sig ur mitt grepp och när bakdelen var riktad mot mig, även sparka. Trots att jag bara krävde av honom att han skulle stå stilla bredvid mig, med fokus på transporten. Efter sisådär två timmar lyckades vi i alla fall komma överens om att det var jag som bestämde och efter lite mutning med godis stod han dessutom på transporten. Vilket var skönt, för om det är något jag har lärt mig av Heidur så är det vikten av att vara den som "vinner", att hästen inte får sin vilja igenom.
4 dagar kvar
Nu är det bara fyra dagar kvar tills Harry äntligen flyttar upp med mig till Karlstad. Häromdagen gick jag och mamma igenom vår sadelkammare och det är svårt att tro att den endast innehåller saker till två hästar. Jag hittade i alla fall en hel del bra att ha saker och har sorterat bland schabrak och gamla täcken.
Då Harry ska stå på lösdrift i Karlstad är det svårt att välja hur mycket han ska ha med sig. Ett ofodrat regntäcke och ett med fleecefoder. Men tänk om det regnar mycket då? Då kanske det är svårt att få blöta täcken att torka? Men samtidigt ska jag nu få plats i en (?) garderob och på en sadelhängare så det gäller att inte packa för mycket. Eh ja. Märks det är jag är himla förväntansfull inför helgen?
